sweetfeelings

Men hallå.... Varför??? Blir så trött och ledsen när jag ser hur människor ska lägga sig i andras liv. Jag tror helt fast på att om man lägger energin och kraften som man på att utvecklas i sig själv och håller ett mer neutralt förhållningssätt gentemot hur andra människor är, så inte bara blir man lyckligare själv utan då kan man faktiskt hjälpa andra människor. Kanske blev lite luddigt beskrivet, men tänk så här! Om du jobbar med att analysera ditt eget beteende och hur du kan utvecklas och bli en människa som du själv kan vara stolt över så kommer du att må bättre. Om du dessutom är öppen och sympatisk när du talar med andra människor och om andra människor så blir du en människa som folk kan komma till när de mår dåligt eller när de behöver ventilera något i FÖRTROENDE = en vän!. Framförallt så blir alla dina samtal mycket trevligare då du inte behöver kritisera och värdera allt. Då behöver inte andra tycka att du är dömmande eller att du värderar allt de säger. Man får komma ihåg att vi alla är människor och vi alla gör brister, så är det bara!! Frågan är om vi ska fokusera på människors brister eller styrkor?? Jag röstar på styrkor precis som vi gör med de små barnen på förskolan.

Jag är så glad för att jag har fått Elvis nu så här när jag är lite äldre... Det ger mig tid att analysera mig själv och trassla ut vem jag är.. Jag tycker att det är så otroligt rogivande. När jag var yngre har jag alltid varit så godtrogen och trott att alla vill en väl... Alla som läser detta kan nog förstå vilken upptäckt jag gjorde... Nej! Inte att någon ville mig illa, men andra vill inte alltid det jag vill och det kan av en person uppfattas som att någon gör en illa. Jag har nu omvärderat mitt liv, de människor jag mött och nu är jag i en punkt i livet då inget trycker mig mer. Jag har lärt mig att acceptera att jag kan inte påverka andra människor efter vad jag vill. Jag brukar säga att den största lärdommen en människa har att lära är ju acceptans. Hur menar jag då? Jo acceptans att det finns många människor och många viljor, men jag måste acceptera att människor är olika och jag kan inte alltid få det jag vill av andra, liksom andra inte alltid får det som de vill av mig. Det är svårt att lära sig acceptans! Om då menar jag acceptans och inte JAG SKITER I DIG OCH ALLT ANNAT:). Då har man inte accepterat någonting tyvärr!

Jag är också en människa och jag gör fel och jag har brister... Tycker bl.a. att det är så underligt att en människa kan tro att bara för att jag är förskollärare så ska jag vara en felfri mamma(pedagog) till mina barn. Jag kan säga att jag är glad att jag inte är en felfri mamma(finnns inga sånna) för då skulle mina barn bli förstörda människor. Barn behöver bli uppfostrade av verkligheten med alla dess brister.. Jag ser mig som en bra mamma och jag är den bästa mamman för mina barn!! Egoboost big time!!! :)))

Jag råder alla till att hitta små stunder varje dag då du berusar dig själv med livet! Jag sitter t.ex. just nu och har solen strålandes in genom fönstret och en varm kopp kaffe brevid mig.... Nova, Elvis och Bobby ligger och sover och livet är underbart... Jag njuter verkligen av dessa stunder! Jag känner mig rik av livet! :)

Bjuder också på en vinterbild härifrån Nacka. Observera att bilden är tagen innan snöstormen! Vi har mycket mer snö nu. Hoppas att ni alla får en toppenlördag! Kram på er!

Min lille kille har blivit en stor kille nu... Snart är han 7 mån och den första tiden i hans liv har varit underbar. Vi har inte bara varit överlycklig över att han har kommit till oss utan nu har också hela vår familj knutits samman och allt har blivit så mycket bättre. Nu när Elvis har intagit andra halvan av sitt första levnadsår så innebär det mer vakentid(han sover fortfarande massor) och mer tid för att leka tillsammans med mig och de andra i familjen. Han är med på allt vi gör och är nu socialt delaktig vid t.ex. middagsbordet. Jag vill nu fokusera på hans fortsatta utveckling och ge honom all tid jag kan på dagarna. Vi ska vara här och nu för denna tid springer bara förbi. Jag kommer därför att lägga ner bloggandet för nu. Kanske kommer jag att göra något inlägg då och då, men inte alls lika ofta som tidigare. Bloggen startade jag upp när jag blev sjukskriven innan förlossningen så att jag kunde fördriva tiden med något som jag gillar. Nämligen att skriva! Nu känner jag dock att tiden ska ges till familjen och mig själv. Har fått ett sug efter att läsa...Fick boken "femtio nyanser av honom" av min syster och den ska jag nu dyka ner i :). 

 

Träning och att stärka min kropp kommer jag att fortsätta med... Idag stod vågen på 68 kilo... Har gått ner ännu ett kilo så nu har jag bara 2 kilo kvar att gå ner för att komma till vikten jag hade innan graviditeten. Jag är nöjd nu och kommer nu att sluta väga mig och bara gå på vad kroppen orkar och successivt trappa upp med vikter och stärka kroppen. Jag är full gång med min hemmaträning. Hemma kör jag nu med hantlar, gummiband, pilatesboll och övningar med kroppen och med detta får jag en komplett "hela kroppen träning. Jag går på två(med vissa undantag) spinningpass i veckan för konditionen och ett(med vissa undantag) strong mamapass för både styrka  och kondition. Jag kommer även att börja ta långpromenader på morgonen efter jag har lämnat Nova på skolan för att få igång förbränningen redan på morgonen. Nu är jag igång och till sommaren 2013 så hoppas jag att jag har nått till min målvikt och fått tillbaka min styrka i kroppen precis som jag vill ha den. Det betyder jävligt stark... Haha... Det behövs inför då jag ska börja jobba igen :)

 

Den närmsta tiden handlar om advent och jul.. Det är härliga tider. Vi ska vara hemma hela julen och hela nyår. Mamma och pappa, Bobbys mamma, min syster med familj och kanske lillebror kommer till oss på julen och mamma stannar till nyårsafton och då kommer även Bobbys syster med sina barn och Bobbys mamma. Nova kommer att åka till sin pappa denna julen(vi har varannan jul) men hon kommer tillbaka till nyårsafton och firar nyår hemma. Ska bli en mysig jul och nyår.

 

Nästa år kommer kommer vi att fixa lite här hemma under vintern/våren. I maj börjar jag troligtvist att börja om att jobba. Under sommaren tar jag semester och sen till hösten ska vi iväg på någon resa. Hade tänkt åka i jan el. feb men det gick inte att resa dit vi ville så vi skjuter upp det till hösten då vi inte vill åka nära sommaren. Ekonomiskt kommer det också att bli bäst då vi båda har börjat jobba då :).

 

Idag åkte vårt norrlandsbesök hem igen. Det har varit kul för barnen och speciellt för Nova att ha två tonårstjejer hemma... Smink, kläder och massa annat....  Ja ni förstår nog säkert :). Just nu sitter jag och älsklingen och klickar hem en soffa som vi hoppas ska komma innan jul.. Kanske blir det också något annat fint till vardagsrummet :)... Kram på er alla och jag tackar ännu en gång för att ni har hängt med mig. Over and out!

 

Jag avslutar med en bild på Elvis från idag :)

Nu händer det mycket... Elvis fick tbc-vaccin i torsdags och nätterna efter detta så har han sovit lite oroligt och varit lite trött och kinkig, vi har även besök av två tjejer från norrland som har fått sova här nu i helgen. Det är kompisar till min lillebror som behövde någonstans att sova... Min kusin är även i stan och vi ska nog iväg och träffa dem idag och käka lunch. Bobby igår och ska även ut ikväll... Själv så vill jag bara vara hemma och ta det lungt :).

 

Vi går absolut mot mörkare tider... Det känns så tydligt nu när det blir mycket soffmys :) Jag gillar det och även om jag älskar sommaren så skulle jag inte vilja vara utan vintern... Jag har lagt upp mitt liv så vintern inte ska vara jobbig. Jag har t.ex. inget hus så vi behöver inte skotta eller förbereda gården för någon vinter. Allt sköts av föreningen. Det enda vi behöver göra inför vintern är att ställa ihop utemöblerna på balkongen och byta till vinterdäck... :) Tycker jag är toppen! Jag vet att många gör hussysslor med nöje, men jag är verkligen ingen sån människa... Har vuxit upp i hus och det räcker. Jag känner ingen påtvingad husstress, snarare tvärtom jag blir stressad av att jag skulle bo i ett hus :). Men jag ser många fina hus och har vänner som gör så mycket fint med sina hus och då är det klart att man kan känna att man skulle vilja, men som sagt det kommer inte att hända:). Dessutom så är jag en som tycker om att vara mycket hemma  och mysa och umgås med familjen och det gör man mycket i dessa tider. När vintern kommer så blir jag inte bitter över att man inte kan vara ute, för kylan skrämmer mig inte. Det finns kläder för det! När mörkret kommer så får man också se till att fokusera på det goda som hör årstiden till... raggsockar, tända ljus, julpyssel, -bak, -afton, soffmys, varma drycker i alla dess slag och så mycket mer.... Vi behöver inte frysa och leva i evigt mörker det blir bara mysigare med vintern och allt som hör till.... 

 

Nu på morgonen har jag hunnit julpyssla med Nova... Vi har fixat en snögubbe, en lucia, en tomteluva och en julgran :)

 

Nu ska jag bege mig till SATS och köra ett cykelpass :) Ska bli skönt så här på lördagförmiddagen!! Ha en skön lördag alla!!

Tänk vad små, små saker kan bli stora som berg... Berg så höga som 7000 meter...! Ändå så vet jag djup inne att diskussioner, gräl, konflikter och bråk är nödvändiga i ett förhållande. Iaf i mina eftersom jag är i behov av att analysera och utvecklas som person och i förhållandet. Jag vill känna mig levande med den jag lever med då det gäller att få ventilera hur jag mår och känna stöd. Känner jag inte stödet så blir det svårt... Jag och Bobby har för det mesta ett lugnt förhållande, men ibland är det som att ett vulkanutbrott sker och allt blir väldigt hett och rött och sen blir det bara svart.. Vi lyssnar inte på varandra och vi har inte heller någon förståelse för varann. Detta är skitjobbigt och varje gång som det nu har hänt så har jag blivit skiträdd att det har varit slutet. 

 

Vi båda blir kalla och stela som kylskåp.... Det är då jag kommer till medlartillståndet. Jag får bjuda in, gå till roten av problemet och tvinga min kära till att prata ut. Sen kommer vi varandra så mycket närmare än vad vi var innan. Det negativa med detta trots att det slutar bra är att det är så energikrävande. Hela dagen har gått åt till detta och jag hade velat att vi skulle komma till en punkt då vi inte hamnat i dessa galna gräl, men på samma gång så gillar jag tiden efter grälet.... Nu myser vi i soffan och jag uppskattar det massor. :)

 

Nu har vi patat i några timmar och kommit fram till hur vi ska bemöta varandra för att inte hamna i ett mörker där vi börjar kalla varandra för saker vi ångrar och behandla vandra illa. Jag hoppas att det dröjer till nästa gång och att vi då kan behandla varandra på ett respektfullt sätt. Att vi då koncentrerar oss på vad vi vill istället för vad vi inte vill och att försöka förstå varandra.

 

Jag tror att det är vanligt att par i konflikter är så fokuserade på sitt eget tänk och vad man själv vill ha så man glömmer bort den andra i förhållandet och att den också har känslor och blir berör på olika sätt utav det man säger. Det är svårt att vara lyhörd på den andra när man själv känner sig sårad och det är just detta som jag och min älskling måste jobba på, men nu blir det mys i soffan och jag lovar att ikväll blir det nog extra mycket kramar :)

 

Tack alla ni som visar omtanke! Det betyder mycket att ni finns där när det är kallt och mörkt:) Bobby passade också på att upplysa mig om att det är den internationella mansdagen idag... Det är min Bobby det, aldrig rädd för att dra ett "passande" skämt... :) (om det nu stämmer det han säger). Det får iaf bli titeln för inlägget:)

Vårt kök ger mig verkligen blandade känslor... Jag blev kär i vår lägenhets planlösning när vi var på visningen. Köket var stort och rymligt och hade alla potential att kunna bli ett riktigt toppenkök hur man än valde att renovera det.  Priset var också självklart helt avgörande för att jag skulle bli fäst vid den. Den låg nämligen 500 000-600 000 kr under det normala priset för området.

 

När vi köpte lägenheten så visste vi att vi skulle få renovera den ganska mycket, men att den ändå var i gott skick och helt klart beboelig. När vi väl flyttade in och fick alla grejjer på plats så blev vi positivt överraskade. Alla väggar som tanten hade täckt upp med bokhyllor, och det var i princip alla väggar, var vitmålade och i fint skick. Parketten kom fram i alla rum och med våra möbler så känner vi nu att vi inte behöver fixa så mycket i sovrummen eller vardagsrummet. Det enda som behöver åtgärdas nu är alla lister runt dörrar och efter golven.

 

Tillbaka till köket... Köket är ett undantag. Jag sa när vi flyttade in att köket är något vi måste fixa på en gång... Så blev inte fallet. Elvis kom och tankarna fokuserades till annat så mycket att för ett tag så sa jag till och med att vi kunde ha köket som det var ett tag till... Måste ha varit amningshjärnan eller något annat för nu kan jag för mitt liv inte förstå hur jag nånsin trodde att jag ville ha köket som det är...

 

Vad är då planen? Jo!! Vi ska byta ut alla lyckor och lådfronter, måla alla detaljer vita som idag är träfärgade och fixa alla spottar så det ser snyggt ut. Allt kommer i princip att sparas förutom att det blir nya lyckor och handtag. Varför väljer vi att inte renovera allt nu på en gång... Jo för jag vet hur kök slits med småbarn och jag vill inte vara en morsa som inte tillåter sina barn att leka fullt ut! Vi har därför valt den billigaste vita luckan som Ikea har och handtag i rostfritt med en borstad yta. Dessa luckor är lätta att byta ut om det skulle bli någon skada och blir i princip ingen extra kostnad. När barnen blir stora och vi har bott in oss ordentligt så kommer vi att göra en helrenovering om vi känner för det då. Blir köket supersnyggt så finns det ingen anledning att göra om det. Det som kommer att behövas köpa nytt är kylen och frysen, så det kommer att bytas ut om inte allt för länge....

 

Ska bli superkul när dennna lilla fix för 3000 kr är klar... Så himla häftigt att man kan göra så mycket för så lite.. Luckorna är beställda och nu väntar vi bara att de ska komma så vi får fixa allt...

 

Här är "före" bilder på vårt kök som det ser ut idag :)...

 

Här ovan kommer luckorna och handtagen att bytas ut. ljusrampen på skåpen kommer att målas vit och sladdarna ska "gömmas". Framöver kommer kylen och frysen att bytas ut och överskåpen kommer att tas bort.

Ja helgen är här.,... För mig är helgerna överskattade ibland nu när man liksom har alla dagar som likadana, förutom att man behöver iväg på vissa fasta tider. Typ som lämning och hämtning av Nova på skolan :). Jag får för mig att nu kommer helgen och då ska det hända "något". Det händer sällan "något" av det jag väntar på utan helgen blir mer en tid då man umgås hela familjen med olika personer... Nu ska ni inte tro att jag menar att detta är något negativt. Jag menar bara att begreppet "helg" kan sända ut så mycket som faktiskt inte stämmer och vad det sänder ut är olika för alla människor. Ibland händer det ju faktiskt "något" förutom det vanliga, men då man har familj så blir det inte lika vanligt. Det betyder däremot att när det väl nu händer "något" så uppskattar man det såååå mycket mera :).

 

Idag gick jag upp med Elvis relativt tidigt för att vara oss på en lördag... Det var skönt! Hann med att köra tre tvättar, äta frukost samt ge Elvis frukost och köra igång diskmaskinen.

Här är Elvis i tvättstugan :)

 

När de andra i denna familj steg upp så var det dags att ge sig av till Kista för att hälsa på Bobbys mamma... Det var lika trevligt som alltid och dessutom fick Nova lära sig hur man virkar.... Inte illa:) Hon hajade hur man gjorde direkt!!

 

Nu har Elvis gjort natt, Nova pysslar på sitt rum... Jag har ingen aning om vad Bobby gör och jag ska se till att softa rejält nu... Kram på er alla!!!

 

Idag har jag tagit det lugnt... Gick med Nova till skolan i vanlig ordning och när jag kom hem så dök Bobbys syster upp en sväng och drack en kopp kaffe och snackade lite. Vid halv 11 så skulle vi iväg och besikta bilen... Inte så roligt ärende kanske och det är ju alltid lite nervöst med besiktningar. Vi har ju en relativt ny bil och så men ändå. Man vet ju aldrig vad som ska ploppa upp på protokollet :) Här startas kontrollen på vår bil...

Jag brukar försöka att inte klaga på vädret. Varför?? Jo för om man klagar då känns faktiskt vädret värre än vad det är. Det är klart att jag kan muttra vissa dagar när jag måste gå ut och det är dåligt väder och kallt, men när jag inte behöver gå ut som idag. Då kan jag låtsas som att vädret inte finns :) Jag är ju inomhus och behöver inte bry mig om vädret. Jag tittade ut en sväng imorse bara för att se om det såg ut som att det skulle spricka upp senare. Det gjorde det inte så jag ställde in mig på en dag inne och så fick det bli. Det känns faktiskt riktigt skönt då det är dåligt väder då och då så man får slappna av totalt:). Har städat lite... Mest på Novas rum faktisk... Vill att det ska vara fint och rent samt nybäddat när hon kommer hem. Hon ska känna att vi har längtat efter henne för det har vi...!!!

 

Annars har jag inte gjort så mycket... Dagen går så fort ändå när man är hemma själv med en liten plutt... Det känns faktiskt inte som att det var så längesedan Bobby åkte iväg på jobbet imorse...

 

Elvis sitter bra i sin stol och äter nu.. Känns skönt att inte behöva mata honom i babysittern mer... Han har inget nackskydd på stolen så han har fått vänta lite, men nu är det inga problem... :)

 

Underbar helg har det varit... Inga måsten, bara slappat hemma med familjen. Välbehövligt och efterlängtat. Känns som att vi har haft något inplanerat varje helg och nu äntligen kunde man landa. Det är lätt att man planerar in saker och sedan har man aldrig någon ro att ta det lungt. Jag var bättre på det förr, men det var nog för att jag inte hade något val när man var ensam med lilltjejen.

 

Igår var det toklugnt här hemma och idag fick jag sovmorgon då Bobby gick upp med Elvis och jag sov ända till kl 10.30. Så länge har jag inte sovit sen i mitten av graviditeten. Till lunch kom Bobbys syster förbi med hennes tjejer och sedan gick vi en sväng och handlade på Ica. Det är så skönt och mysigt att kunna prata om allt med någon. Tack Angelica för en härlig shoppingrunda även om jag stressade på där i slutet. Dumma mig:)! Passade på att köpa en ny sort till vår kaffemaskin som jag köpte till Bobby i födelsedagspresen, nämligen.....

 

Jag tycker mycket, tänker mycket och anser mycket. Jag är en människa som är väldigt klar med vad jag anser om väldigt mycket. Detta betyder inte att jag inte kan ta kritik och det betyder inte heller att jag inte är ödmjuk eller kan ändra uppfattning snarare tvärtom, men kritiken ska självklart vara konstruktiv. Är det något jag älskar så är det utmanande människor som jag kan lära av. Har jag inget att lära eller utvecklas av så blir jag snabbt uttråkad. Jag är också en människa som söker bekräftelse i det jag tycker och tänker. Då menar jag inte att jag behöver bekräftelse för hur jag ser ut eller för vem jag är utan mer om hur jag tänker och tycker. Vill gärna vara en så öppen och god människa som möjligt, men när folk trampar på mig så stänger jag snabbt mitt skal och öppnar det inte mer igen för den människan. Anser att det är min överlevnadsinstinkt. Å visst har jag blivit påhoppad för olika saker, men jag tror att det beror på att jag är så rak i det jag tycker och tänker och vågar sticka ut när jag tycker att jag är bra på något och är trygg i mig själv. När jag var yngre hände det ofta, men nu rör man sig med likasinnade som är lika raka och öppna och då blir det mer sällan. Jag kan verkligen bli vansinnig på människor som försöker trycka ner andra som har lyckats med något och som inte unnar andra en stund i blickfånget. De menar oftast på att "Hon ska alltid synas, höras osv..." men so what? Vad är problemet? Umgås inte med personen om det är ett stort problem, men framför allt gå inte runt och klaga utan ta det med personen ifråga istället! Framförallt är tjejer så duktiga på att trycka ner varandra... Sluta upp med det och värna om dina "systrar" istället. Är så less på tjejer som gnäller på andra och inte unnar andra glädje och framgång!Jantelag är verkligen något som jag förkastar. Usch säger jag bara!!!!

Livet handlar verkligen om de val man gör och vad man prioriterar. Sen jag fick barn 23 år gammal så har jag fått prioritera bort saker för att mitt liv ska fyllas med det som är viktigt för min familj(jag och Nova) hur liten den nu än var. Nu när vår familj är dubbelt så stor så prioriterar man för fler personer. Detta gör man för att man vill prioritera vissa saker för sina barn, men också för sin sambo och familjen i helhet. Man har alltså gått från de egoistiska tänket där man satte sig själv i centrum för längesedan och nu gör man val för familjen. Mår familjen bra så mår jag bra. Sen så är det ju så att ibland måste man få egentid och tid till att göra vad man själv vill, men den tiden brukar oftast leda till att man längtar hem till familjen. Innan jag fick barn så var jag en ganska rastlös själ som ville så mycket, men jag visste inte vad. När jag fick barn så var det som att jag hittade hem. Då förstod jag att det var detta, kärlek till ett barn, som jag hade saknat. Nu när den känslan har fördubblats så kan jag bara konstatera att det är mina barn som gör mig lycklig. Det är hos mina barn jag hämtar min kraft och styrka. Det är när mina barn tittar på mig med sin blick av villkorlös kärlek som jag växer som människa. Barn föds och hamnar i sina föräldrars våld. De får inte välja sina föräldrar och jag hoppas verkligen att den dagen jag står inför mina barns ögon som vuxna individer att de ska känna att jag har gjort ett bra jobb. Ett bra jobb som mamma och att de kan känna att de kan bli lyckliga och få kraft av att ha mig som mamma så som jag känner för min mamma. Mina föräldrar har gett så mycket till mig och mina syskon. De har gett oss massor med kärlek och vi har känt oss väldigt trygga som barn. Detta vill jag nu ge till mina barn samtidigt som jag gör de valen som jag anser är bäst för mig och familjen i helhet. En grund av trygghet ska vara en självklarhet för dem och de ska veta att deras mamma alltid finns där för dem. Jag älskar er så mycker Nova och Elvis!

De senaste dagarna har jag varit trött. Efter en helg med massa besök och namngivning så är det skönt att till helgen ha bestämt att vi ska göra precis ingenting. Underbart tycker jag:) Bara vara vi i familjen och mysa hela helgen. Kan inte bli bättre. Även fast jag varit sååå trött så har jag i två dagar röjt och tvättat efter helgens bravader. Imorgon ska  jag smita iväg till Johanna och Ellen. Det bli kul...

 

Jag tankar kraft i att verkligen njuta av att jag just nu är hemma p.g.a. den allra finaste anledningen och jag skulle aldrig byta med någon på bussen :/

Idag har jag gått runt med smärta hela dagen... Jag har haft någon konstig knut eller slitning ett tag i min högra axel. Har ignorerat den länge nu, men imorse gick det inte längre. har gått hela dagen och haft konstant värk. Har försökt strecha och mjuka upp, men det sitter för djup och gör för ont att behandla. Måste nog låta det vila lite så att smärtan lägger sig lite, sen kan jag börja massera:).

 

Idag har jag varit ute på tre promenader samt gett Elvis massa mat. Får se hur gott han sover inatt. Han var vaken en timme längre ikväll och det måste ju bero på maten. Annars så brukar han vara en trasa kl 18, men nu orkade han hålla igång till kl 19... Hoppas att han skjuter morgon amningen till kl 6 istället för 5 som han har för vana att vakna och vilja äta. Han sover sedan till kl 7 eftersom att jag väcker honom. Låter jag honom sova som jag gör på helgerna så sover han till 8 på morgonen:).

 

Annars så har inte dagen bjudit på så mycket... Var iförsig förbi en sväng på Ica för att köpa mild havregröt till Elvis och passade på att köpa två nya nappflaskor, en grön och en rosa, till Elvis eftersom de han har inte är så stora och han har börjat äta mer:). Jag köpte även en ny tesort. Jag älskar te och att prova nya sorters te. Min absoluta favoritte är Chai och nu blev det just ett sånt te, men en ny sort som jag aldrig testat.... :)

Vi gör val varenda dag i vårt liv... En del enkla val och en del svåra... De riktigt svåra valen är de som är mest enegikrävande, men idag har jag gjort ett val som jag hoppas leder till en positiv och ljus utgång. Valet i sig kanske inte är mot en ljus utgång, men med tiden så kanske valet leder till rätt väg och då vet man aldrig vad som händer. Det är ju så med vissa val. Vi vet inte vad utgången är, men jag har lärt mig att välja det som ger mig kraft, energi och välmening i livet. Jag måste välja det för mig och min familj skull. Man ska inte göra val som gör att man mår dåligt även om det är det som är mest bekvämt... Nog om det...

 

Idag har jag varit ute på en mammadejt... Skitkul! Träffade en mamma på strongmama passet i fredags och vi bestämde oss för att träffas och ta en promenad. Det var riktigt kul och vi klickade direkt. Vi båda pratade lika mycket:) Vi gick ner till nyckelviken.. Det är ett bra tag sen jag var ner dit. Måste göra det snart igen för det är såååå fint där nere:)

 

Efter promenad, hämta Nova på skolan och hon ville naturligtvis visa en massa trix i klätterställningen innan vi kunde gå hem :)....

 

Sedan hem och lämna Nova och en sväng på Ica och sedan hem för att mata Elvis och röra ihop en pannkakssmet till Nova... Bobby kommer hem och får ta över pannkaksstekning och nattning av ELvis så drog jag iväg på ett spinningpass på SATS. Nu sitter jag härligt trött vid köksbordet och ska gå och lägga mig och kalla på John Blund.. Jag tror han kommer att komma riktigt fort ikväll...

 

Just ja vägningen... haha... Jag är inte så motiverad när jag inte går ner... 70.4 stod vågen på... Går inte ner i vikt nu tydligen:) Jag hoppas att jag bygger muskler iaf:) God natt på er där ute!

Idag hade jag och Elvis finbesök av Johanna och Ellen. Ellen är bara 2 dagar yngre än Elvis så det är kul att se dem två tillsammans. Det var kul för mig också att få umgås med Johanna då jag verkligen trivs i hennes sällskap då hon är så lätt att vara med. Kanske för att vi är lika i mycket hur vi tänker och så. Sånna vänner behöver man och jag är glad att Johanna och Toomas nu bor i Stockholm så vi kan träffas då och då:) Jag blev extra glad idag när hon berättade att hon verkligen trivs här, för då finns det större chans att de blir kvar här framöver:) Elvis och Ellen blir mer medvetna om varandra och det är så kul att se:)

Elvis är redan igång och charmar... :) Farligt! :)

 

Jag fick även ett besked idag som gjorde att jag kunde släppa lite tyngd från mina axlar. Nämligen besked om cellprovet... I brevet stod det: Det gynekologiska cellprov  som tagits på dig var NORMALT!!! Åh vilken lättnad. Jag har gått och oroat mig lite sen jag tog det och jag har verkligen hoppats på att det inte skulle vara något. jag har redan opererat mig en gång för cellförändringar och jag känner inte för att göra det igen. Dessutom så skulle jag börja bli riktigt orolig om det var så att det hade kommit tillbaka. Nu var det som tur var grönt ljus så nu kan jag andas ut; Skönt! Nu ska jag hjälpa Nova med hennes hemläxa och sen blir det egentid för Elvis sover redan så sött i sin säng:) Kram på er! 

Är det typ just inför hösten trötthet eller något... Här känns det nämligen fortfarande som sommar. Det kan blåsa lite kallt, men vi har så fina och soliga dagar just nu här i Nacka:) På morgonen när vi lämnar Nova så har jag på mig en tunn jacka för då kan det vara lite kyligt, men redan då jag går hem igen så är det mycket varmare. Elvis har tröja, byxor och mössa och sen bäddar jag ner honom i en varm filt och då har han det skönt och mysigt i vagnen.

För det värmer på bra av solen som lyser mest hela tiden nu tycker jag... Jag har dock varit dålig på att vara ute då jag har varit så trött och slut efter resan till norrland och förkylningen, så jag måste ta tag i det nu. . Kan inte låta dessa fina dagar bara rinna förbi utan att jag har njutit av dem.

 

Det är klart att jag är ute... Promenerar massor, men jag skulle vilja sätta mig någonstan i solen och läsa någon tidning och ta med mig lunch medans Elvis sover sin lunchnap :) Imorgon har jag ett Strong mama pass på SATS... Håller tummarna för att jag inte ska få lika hemsk träningsvärk denna gången:) Träningsvärk är kul, men inte när det blir så man knappt kan röra sig:/ Jag hoppas även att passet ska få mig ur denna trötthet:) Nu är det dags för lillen att få sin gröt... Kram på er alla!

Då startar vi upp med måndag och en ny vecka... Livet går vidare och ibland måste vi få stanna upp vid olika händerlser som möter oss. Både i glädje och sorg för att sedan gå vidare med en bredare syn på livet och världen. Jag är så otroligt lycklig över att jag har blivit en så trygg människa. En trygg människa som kan möta de mest elaka och hemskaste människor och ändå inte känna någon ilska tillbaka. Snarare blir jag nog bara matt över hur människor kan dömma och behandla folk som de möter så illa innan de ens har lärt känna dem eller ge dem en chans. När min mormor dog så fick det mig att inse att man ska inte haka upp sig på dessa människor. Mormor var en riktig krutgumma som säkert har mött massor med tråkigheter i sitt liv, men som valde att gå sin väg som människa och kvinna... Detta gjorde henne stark och hon lät sig inte slås ned av andra och fnäste åt sånt som var oviktigt. Jag skulle vilja tänka att jag är väldigt lik min mormor då det gäller hennes styrka att inte låta sig slås ned av andra som inte tål kvinnor som tar för sig. Min morbror sa till mig i helgen att man ska aldrig ge upp hoppet om en människa och det kommer jag att hålla fast vid... Jag möter människor som inte förstår mig med vänlighet, även om denna sårar mig, bara för att jag tror att alla är värd en andra chans. Alla har inte denna synen på människan och dess brister, men jag har det och jag kommer aldrig att bli en sån människa som gör illa människor medvetet.. Det får andra stå för! Det är tankekaramellen för idag...

 

 

Ja jag vägde mig idag, fast jag var inte så sugen. Trodde inte att något hade hänt och det hade det inte heller. Ligger på 70 kilo och just denna måndag så hade jag inte brytt mig om jag hade gått upp eller ner eller som fallet var varken gått upp eller ner. Veckan har kantats av dålig sömn, sjukdom och resande samt sorg och massa onyttigt... Jag känner dock att jag har stoppat i mig det jag behöver och så länge det går plusminus noll så är det precis som det ska. Man ska inte gå ner i vikt när man är sjuk. Nu är jag på bättringsvägen så snart ska jag ner på gymmet igen:)

 

Elvis har också varit på inspektion idag.. Han fåljer sina kurvor på bvc och är så snäll och go på våra besök där... När han kom hem så fick han för första gången smaka potatis!! Han gjorde en del miner... inte lika gott som gröten, men det gick ner och sedan fick han bröstmjölk på flaska som jag hade pumpat för att blanda ut potatisen med och det tyckte han var så gott så han skulle till och med hålla flaskan själv så han inte blev av med den. Min lilla gosekille... Han var så trött som ni ser så han somnade bums efter lunchen! :)

Idag blir det att ta det lugnt. Jag har bokat ett cykelpass ikväll, men kommer att avboka det då jag känner att förkylningen fortfarande härjar i min kropp. Snart iväg och hämta Nova på skolan och slappa resten av dagen.

Kram på er alla!!!

Jag älskar att åka hiss... Hade kanske inte tyckt att det hade varit så roligt om jag inte hade bott i mitt kära Sverige, men nu så gör jag ju det och jag är glad för detta. Inte bara för hissar, men för mycket annat. Nu är det ju så att varje gång jag kliver in i en hiss nuförtiden så är det lite extra intressant eftersom jag har med mig vagnen. Folk suckar, ger elaka blickar och är allmänt otrevliga... Jag tar naturligtvis inte åt mig och Nova brukar säga - Vad är det med detta hissfolk. Kan de aldrig vara glada? De kanske inte ska åka hiss mer.... Haha hon är så rolig. Mamma upp i dagen! Jag och Nova brukar tycka lite synd om dessa människor och säga att de kan nog inte ha ett så lätt liv om de inte tycker att vår söta Elvis ska få följa med i hissen... Det värsta är att det oftast är kvinnor som är griniga och männen är de som gärna tittar ner i vagnen och avfyrar ett leende. Vad är det med alla dessa bittra kvinnor!? Det är nästan värst när jag som mamma är lite extra fräsch en dag eller har träningskläderna på mig... Det som jag tycker är ännu roligare är de som bara tycker att det är obehagligt att stå med en främmande människa i en hiss. De går in och ställer sig så långt ifrån en som de bara kan. Sedan gör de dessa 3 grejjer i följd... 1 kollar upp på våningsvisaren som visar vart vi är nu 2. Tittar på klockan och till sist 3. Tar upp mobiltelefonen och snabbkollar ifall de missat ett samtal(troligtvis inte) och just innan hissen stannar lägger de snabbt ner telefonen i fickan/väskan och praktiskt taget rusar ur hissen. Jag brukar försöka få ögonkontakt med de som står i hissen och säga Hej!, men jag kan ju bara konstatera att det inte är så lätt... Ja det var lite hissfunderingar.. Har ni fått några konstiga bemötande i hissar?

 

Här är vår hiss i vårt trapphus.. Den är jag väldigt glad över och det är en av många hissar som jag använder ofta!! Den underlättar livet när man har vagn:) Vi bor bara en trappa upp, så när Elvis blir stor lär den bara användas vid speciella tillfällen:)

Idag har det inte varit många måsten och det har varit riktigt skönt. Även fast jag är en sån som inte brukar tala om måsten... Jag brukar nämligen försöka vända på ordet måste till att det är något jag vill och det är främst med träningen. Jag måste faktiskt inte träna, men jag vill väldigt gärna träna. Låter såååå mycket bättre och är en riktig motivationshöjare. Igår på cykelpasset så påminde intruktören mig om just detta... -Säg inte att du måste träna, utan att du vill träna! Jag har alltid tänkt så, men man måste absolut bli påmind ibland:)

 

Jag skulle egentligen ha gått på ett cykelpass idag, men jag hade sån grym träningsvärk igår kväll, så när jag la mig så hoppades jag att den skulle försvinna under dagen. Imorse var den dock inte så mycket bättre så jag fick avboka passet. Under dagen har det blivit bättre, men är fortfarande och moler på i varje muskel från midjan och neråt. Jag har därför bokat av Strong mama passet imorgon och ska köra spinning på kvällen istället. Detta för att inte vara helt mör i kroppen då jag på tisdagkväll ska bege min med ungarna på tåg till norrland. Strong mama passet är tuffare för musklerna än vad spinningen är. Jag får dock lite konditionsträning istället. Jag får fortsätta med Strong mama klassen när jag kommer hem igen:)

 

Idag har Bobbys mamma och syster med barn varit på besök. Vi käkade tacos och åt fruktsallad med grädde och glass til barnen till efterrätt:) Det blev många skratt och en riktigt härlig dag!

 

Jag njuter verkligen av att se mina barn må så bra just nu... Mina underbara!

man vaknar till klockan fyra på morgonen av att ens sambo just har kommit hem från en blöt natt på stan och ber om ursäkt för att han väcker en och sedan ber en att väcka honom kl 9..... hmmm... Jaja det kan jag väl göra tänkte jag... Vaknar 2 1/2 timme senare av Elvis som vill ammas och kommer på att det inte var han som väckte mig vid 4 i natt som det vanligtvis ¨brukar vara utan det var den däckade sambon som ligger i sängen i en hög. Elvis sov alltså hela natten. Från halv sju till halv sju... VIlken lycka! Nu blir det gröt varje kväll och sambon nog blev han väckt kl 9.00, med besked!!! HEHE.... Jag vet vem som bjuder ut hela familjen på restaurang i helgen:) Han som väcker trötta mamman mitt i natten när den 4 månaders bebisen sover som bäst!

 

Var förbi en sväng till SATS denna morgon för att kolla hur ombyggnationerna ser ut... Det är klart mycket annorlunda, men allt kommer nog bli till det bättre till slut:) Imorgon ska jag och Elvis på vårt första pass tillsammans. SATS strong mama. Ska bli super duper kul!

Bilden lånad av http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sats-norge-as/image/view/strong-mama-143517

 

Nu är jag i full gång med intagande av lunchen som består av tonfiskröra och sallad.. Mums...! Ha en fortsatt bra dag för det kommer jag att ha :)