Men hallå.... Varför??? Blir så trött och ledsen när jag ser hur människor ska lägga sig i andras liv. Jag tror helt fast på att om man lägger energin och kraften som man på att utvecklas i sig själv och håller ett mer neutralt förhållningssätt gentemot hur andra människor är, så inte bara blir man lyckligare själv utan då kan man faktiskt hjälpa andra människor. Kanske blev lite luddigt beskrivet, men tänk så här! Om du jobbar med att analysera ditt eget beteende och hur du kan utvecklas och bli en människa som du själv kan vara stolt över så kommer du att må bättre. Om du dessutom är öppen och sympatisk när du talar med andra människor och om andra människor så blir du en människa som folk kan komma till när de mår dåligt eller när de behöver ventilera något i FÖRTROENDE = en vän!. Framförallt så blir alla dina samtal mycket trevligare då du inte behöver kritisera och värdera allt. Då behöver inte andra tycka att du är dömmande eller att du värderar allt de säger. Man får komma ihåg att vi alla är människor och vi alla gör brister, så är det bara!! Frågan är om vi ska fokusera på människors brister eller styrkor?? Jag röstar på styrkor precis som vi gör med de små barnen på förskolan.
Jag är så glad för att jag har fått Elvis nu så här när jag är lite äldre... Det ger mig tid att analysera mig själv och trassla ut vem jag är.. Jag tycker att det är så otroligt rogivande. När jag var yngre har jag alltid varit så godtrogen och trott att alla vill en väl... Alla som läser detta kan nog förstå vilken upptäckt jag gjorde... Nej! Inte att någon ville mig illa, men andra vill inte alltid det jag vill och det kan av en person uppfattas som att någon gör en illa. Jag har nu omvärderat mitt liv, de människor jag mött och nu är jag i en punkt i livet då inget trycker mig mer. Jag har lärt mig att acceptera att jag kan inte påverka andra människor efter vad jag vill. Jag brukar säga att den största lärdommen en människa har att lära är ju acceptans. Hur menar jag då? Jo acceptans att det finns många människor och många viljor, men jag måste acceptera att människor är olika och jag kan inte alltid få det jag vill av andra, liksom andra inte alltid får det som de vill av mig. Det är svårt att lära sig acceptans! Om då menar jag acceptans och inte JAG SKITER I DIG OCH ALLT ANNAT:). Då har man inte accepterat någonting tyvärr!
Jag är också en människa och jag gör fel och jag har brister... Tycker bl.a. att det är så underligt att en människa kan tro att bara för att jag är förskollärare så ska jag vara en felfri mamma(pedagog) till mina barn. Jag kan säga att jag är glad att jag inte är en felfri mamma(finnns inga sånna) för då skulle mina barn bli förstörda människor. Barn behöver bli uppfostrade av verkligheten med alla dess brister.. Jag ser mig som en bra mamma och jag är den bästa mamman för mina barn!! Egoboost big time!!! :)))
Jag råder alla till att hitta små stunder varje dag då du berusar dig själv med livet! Jag sitter t.ex. just nu och har solen strålandes in genom fönstret och en varm kopp kaffe brevid mig.... Nova, Elvis och Bobby ligger och sover och livet är underbart... Jag njuter verkligen av dessa stunder! Jag känner mig rik av livet! :)
Bjuder också på en vinterbild härifrån Nacka. Observera att bilden är tagen innan snöstormen! Vi har mycket mer snö nu. Hoppas att ni alla får en toppenlördag! Kram på er!
Jag är så glad för att jag har fått Elvis nu så här när jag är lite äldre... Det ger mig tid att analysera mig själv och trassla ut vem jag är.. Jag tycker att det är så otroligt rogivande. När jag var yngre har jag alltid varit så godtrogen och trott att alla vill en väl... Alla som läser detta kan nog förstå vilken upptäckt jag gjorde... Nej! Inte att någon ville mig illa, men andra vill inte alltid det jag vill och det kan av en person uppfattas som att någon gör en illa. Jag har nu omvärderat mitt liv, de människor jag mött och nu är jag i en punkt i livet då inget trycker mig mer. Jag har lärt mig att acceptera att jag kan inte påverka andra människor efter vad jag vill. Jag brukar säga att den största lärdommen en människa har att lära är ju acceptans. Hur menar jag då? Jo acceptans att det finns många människor och många viljor, men jag måste acceptera att människor är olika och jag kan inte alltid få det jag vill av andra, liksom andra inte alltid får det som de vill av mig. Det är svårt att lära sig acceptans! Om då menar jag acceptans och inte JAG SKITER I DIG OCH ALLT ANNAT:). Då har man inte accepterat någonting tyvärr!
Jag är också en människa och jag gör fel och jag har brister... Tycker bl.a. att det är så underligt att en människa kan tro att bara för att jag är förskollärare så ska jag vara en felfri mamma(pedagog) till mina barn. Jag kan säga att jag är glad att jag inte är en felfri mamma(finnns inga sånna) för då skulle mina barn bli förstörda människor. Barn behöver bli uppfostrade av verkligheten med alla dess brister.. Jag ser mig som en bra mamma och jag är den bästa mamman för mina barn!! Egoboost big time!!! :)))
Jag råder alla till att hitta små stunder varje dag då du berusar dig själv med livet! Jag sitter t.ex. just nu och har solen strålandes in genom fönstret och en varm kopp kaffe brevid mig.... Nova, Elvis och Bobby ligger och sover och livet är underbart... Jag njuter verkligen av dessa stunder! Jag känner mig rik av livet! :)
Bjuder också på en vinterbild härifrån Nacka. Observera att bilden är tagen innan snöstormen! Vi har mycket mer snö nu. Hoppas att ni alla får en toppenlördag! Kram på er!
